We’ve decided to renovate this house in a slow paste to not make any mistakes or waste money on hasty decisions. Because it’s a rental but also because this house is over 200 years old and everything that we want to fix should match with this house style and soul. See, now I’m talking about its soul again ;) We’re starting with the boy’s room which is the ugliest in the house, renovated with plasterboard and nothing of the old preserved. We’ll paint a couple of layers of white on the walls, door and window frames to make it brighter and then add a colour to the bottom part. Oh and the floor, I almost forgot the floor! A linoleum carpet in a salmon pink stone imitation… yum. We’ll replace it with something but we haven’t decided what just yet.
Shall we take a look on the “before” and what we’ve made so far?
A chic mix of burgundy and orange with a hint of blue on the doors…
More orange and burgundy.
First layer of white
We’ll make the walls 2/3 white and 1/3 colour with one of the three samples below, I decided to go for the green one and it turned out perfect. To be continued!
Vi har bestämt oss för att renovera detta hus i ett lugnt tempo, inga förhastade beslut eller bortkastade pengar. Tid och eftertanke är våra ledord. Dels för att vi hyr, dels för att detta hus ändå är över 200 år gammalt och allt måste göras så att det stämmer överens med husets själ och stil. Ni hör, nu pratar jag om dess själ igen ;) Så vi har beslutat att börja med pojkarnas rum, det är det absolut fulaste i hela huset och har gipsskivor på alla väggar, ingenting av det gamla är bevarat. Så några omgångar färg på väggarna och sen ska vi inte göra mycket mer. Jo och så dörr- och fönsterkarmar såklart. Och golvet! Jag höll på att glömma den charmiga plastmattan på golvet! Den ska vi byta till något men vi vet inte vad än.
Så här långt har vi kommit nu, vita väggar som ska bli 2/3 vita och 1/3 färg. Det blir den gröna som faktiskt är den välkända Tant Johannas gröna som jag sett i så många svenska bloggar. Sen lite lister och sånt för att göra det ännu finare. Fortsättning följer!
Åsa